Speciesism, eller artdiskriminering, blir allt viktigare att förstå i takt med att vi diskuterar djurrätt och etik. Likt rasism och sexism handlar det om diskriminering, men baserat på art. I den här artikeln utforskar vi vad speciesism innebär, hur det påverkar samhället och vad vi kan göra åt det.
Vad är speciesism och hur påverkar det oss?
Speciesism i grunden
Speciesism innebär att vi värderar och behandlar individer olika beroende på vilken art de tillhör. Ofta favoriserar vi människor och missgynnar andra arter, trots att de kan ha liknande förmågor och intressen. Inom tillämpad etik är detta ett centralt begrepp som handlar om hur vi i praktiken behandlar djur i samhället, till exempel inom livsmedelsindustrin och forskning.
Denna diskriminering grundar sig på en uppfattning om människans överlägsenhet, vilket leder till att andra levande varelser reduceras till verktyg eller mat. Men precis som PETA påpekar, delar dessa varelser vår förmåga att känna smärta, hunger, rädsla, glädje och har ett lika starkt intresse av frihet och överlevnad som vi.
Likheter med rasism och sexism
Speciesism kan liknas vid rasism och sexism. Istället för hudfärg eller kön används art som en ursäkt för att diskriminera. Men art är ingen moraliskt relevant skillnad. Att födas som människa, gris eller kyckling är lika godtyckligt som att födas med en viss hudfärg eller ett visst kön. Det saknas logisk grund för att enbart människor förtjänar moralisk hänsyn, vilket Stanford Encyclopedia of Philosophy framhåller.
Varför är speciesism fel?
Att diskriminera baserat på art är godtyckligt. Det som bör vara avgörande för moralisk hänsyn är förmågan att uppleva positiva och negativa upplevelser, som njutning och lidande. Animal Ethics förklarar att om icke-mänskliga djur kan uppleva lidande och njutning, bör vi respektera dem och undvika att skada dem.
Speciesismens påverkan i samhället
Speciesism är inte bara en personlig åsikt, utan är inbyggt i våra samhällsstrukturer. SPECIESISM.WTF beskriver hur djupt rotat detta är. Historiskt har vi sett på andra arter som objekt, vilket lett till exploatering. Denna syn påverkar hur vi ser på och behandlar djur i en mängd olika sammanhang, från lagstiftning till våra personliga val i vardagen.
Livsmedelsindustrin och speciesism
Ett tydligt exempel är livsmedelsindustrin, där miljarder djur lever under förhållanden som inte tar hänsyn till deras behov. Deras lidande ignoreras ofta för att maximera vinst, vilket Nature också tar upp i sin artikel.
Djurförsök och speciesism
Inom forskning används djur ofta i experiment som orsakar lidande, med argumentet att människors intressen väger tyngre. Detta synsätt bygger på en hierarkisk syn på arter, där människoliv anses mer värdefullt. På Djurförsök.info kan man läsa mer om de etiska frågorna kring djurförsök.
Dubbelmoral och selektiv empati
Många har husdjur som behandlas som familjemedlemmar, samtidigt som vi kanske äter kött från djur som levt under helt andra förhållanden. Vi värderar alltså djurs liv olika beroende på vår relation till dem. Ett exempel är hur grisar utsätts för smärtsamma ingrepp, medan liknande behandling av hundar skulle orsaka ramaskri, trots att grisar ofta är intelligentare än hundar, vilket Sentient Media belyser.
Språkbruk och speciesism
Vårt sätt att prata om djur påverkar vår syn på dem. Genom att kalla djur för “den” eller “det” och använda ord som “boskap”, osynliggör vi deras individualitet. Det blir lättare att ignorera deras lidande om vi inte ser dem som individer.
Att utmana speciesismen
Filosofen Peter Singer har varit central i att sprida kunskap om speciesism. Hans bok “Animal Liberation” är en klassiker. Singer argumenterar för likvärdig hänsyn till allas intressen, oavsett art. Eftersom djur kan känna smärta, har de ett intresse av att slippa lidande. Att ignorera detta är orättvist.
Invändningar mot anti-speciesism
Vissa menar att människans speciella förmågor, som språk och rationalitet, ger oss högre moralisk status. Men det finns människor, som spädbarn och personer med vissa funktionsnedsättningar, som inte har dessa förmågor fullt utvecklade. Ska deras intressen räknas mindre? Det blir en farlig väg att gå.
Speciesismens vidare konsekvenser
Vår syn på djur som resurser påverkar hur vi behandlar miljön. Berkeley News beskriver hur speciesism, likt rasism, hotar både planeten och mänskligheten. Genom att utnyttja djur och natur utan hänsyn bidrar vi till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald.
Vad kan vi göra åt speciesism?
Att motverka speciesism handlar om att göra medvetna val i vardagen. Här är några exempel:
Kost och livsstil
Genom att välja växtbaserad kost minskar du efterfrågan på djurindustrins produkter. Det är ett effektivt sätt att visa att du inte accepterar djurs lidande. Att välja djurvänliga produkter, som inte är testade på djur, är också viktigt.
Undvik djur som underhållning
Besök inte djurparker eller cirkusar som utnyttjar djur. Stöd istället organisationer som arbetar för att skydda djur i det vilda.
Engagemang och spridning av kunskap
Prata med vänner och familj om speciesism. Dela information och uppmuntra till etiska val. Du kan också engagera dig i djurrättsorganisationer eller stödja lagstiftning som skyddar djur. Ju fler som blir medvetna, desto större skillnad kan vi göra.
Mot en framtid utan artdiskriminering
Att utmana speciesismen är en process som handlar om att förändra vår syn på andra arter och erkänna deras rätt till ett värdigt liv. Genom att se värdet i alla levande varelser kan vi skapa en mer rättvis och hållbar värld. Förhoppningen är att speciesismen, likt rasismen och sexismen, en dag kommer att vara något vi ser tillbaka på med skam, vilket Gefle Dagblad också belyser i sin artikel.
